Influensa skräcken!

Jag fick i går en allvarligare allergisk/astmatisk reaktion när jag besökte Frisörerna på skolan. Ha, ta akut medicin!

Jag upplevde det som om jag blev sämre, men tänkte då inte först på Astman utan på ”Svininfluensan”!

Ringde sjukvårdsupplysningen blev ställd som nr. 67 i den speciella influensa kön!


Två sjuksköterskor där tog mina symtom och min arbetsinformation samt att jag som då tillhör en av riskgrupperna inte kan ta sprutan pga hur den är framställd…


Tid genast på NärAkuten. Men nej ingen influensa men Astmatiska problem så den medicineringen sattes in och drygt en timme senare gick jag ut mörbultad men hostfri och utan andningsproblem!

<<< Jag kände mig dum!>>>>

OK att även astman behövdes behandlas men kanske om jag hade tagit Cortison hemma tidigare hade jag brutit anfallet själv. Till mitt försvar föreslog jag en sådan behandling till sjukvårdsupplysningen men de avrådde.


Men visst har man fått lite Influensa noja genom rapporter om dödsfall och i mitt fall inte minns att man kan smitta andra och om man inte har tagit vaccinet så måste medicineringen sättas in så snabbt som möjligt!!!

Alla Helgons Dag

All Helgonadagen sa man när jag var liten.


En dag av firande ljus- tändning och ljusa minnen.

Jag trodde det var en "röd dag" men i alla fall är det inte det i min almanacka i år.

Inte heller har kyrkan någon minnesgudstjänst med ljuständning??

Vad har hänt?

Tappar vi alla seder och bruk för det som kommer från det stora landet i väster???



Jag känner mig förvirrad!



Men ska i alla fall gå till gravarna och tända ljus i kväll och hoppas att man har ljuständning i kyrkan i morgon.

Så många kära vänner har fått lämnat det jordiska under året.

OCH minnet sträcker sig längre.

Men Sångaren Arne Höglund sa en gång till mig att jag i stället för att sörja skulle vara Glad och Tacksam att just jag fått lära känna dem och ha förmånen att ha minnen av dem!



Tack för de orden! Det är vad jag vill göra denna Alla Helgons Dag 2009!

Mor & Far

FN-dagen 2009

Måste försöka skriva några snabba rader om förra helgen.

Fredag i Berwaldhallen och lyssna på Marlena Erman mfl.

Men främst framförandet i St:a Clara kyrka i Stockholm av “A Mass for My generation” eller som den är mer känd som Lema Sabachtani av Ola Salo. Hans Specialarbete på Gymnasiet i Växjö som tonåring.

Dess utom framförde vi "Förklädd gud"

500 sångare från olika håll i Sverige

En övning men det gick ganska bra.

Jag stod inte ensam så länge...

Men tänk om vi övat mer!

Fast jag kom in sent hade en vecka på mig att lära in alla sångerna.

Tack till Birger och Margareta som hjälpte mig att få vara med!

Borde skrivit tidigare men...

Blogga om skolan och mina kaosdagar utan vetskap om hur mycket av dem jag skulle få betalt för eller när lönen skulle komma...

Hoppas den kommer om en vecka! Augustilönen + septembelönen

Blogga om alla musikupplevelser jag haft de senaste veckorna.

På torekällberget

Kungsträdgården

och på slottet i Rikssalen i torsdags där det var totalt fotoförbud.

Lovade skriva en längre blogg hit och till Gylleneskor om mina upplevelser i Helsingborg med per Tengstrand och ola salo innan jag hör dem igen i Uppsala...

Inget av detta har ännu blivit skrivet och just nu har jag absolut inte tid...

Har en predikan att skriva till Mölnbo i morgon, känner mig lite ringrostig även om jag predikade i Strängnäs för inte så länge sedan...

En ljuvlig Stockholmsbild lägger jag i alla fall hit så finns det något att titta på!

Min eftermiddag ...

Jag strulade så i det vackra vädret att jag inte kom iväg när jag skulle.

Kanske tur för innan jag hunnit tillbaka hade Himmelens skyar öppnat sig!

Så jag tog bilen fast jag visste att Klaffbron håller på att renoveras, bör väl inte ta så lång stund ändå tänkte jag...

Klokan närmade sig 17.00 på en fredagseftermiddag innan jag kom iväg, och se! Det blev broöppning!

Jag går ner till stan på runt 20 minuter, jag går inte så fort, men resan med bil i hällande regn tog drygt 30 minuter.

Väl framme skulle jag till posten. Det gör jag nog inte så ofta för den nere på stan stängde 10 februari, i allafall i år!

Nu till mitt viktiga ärende. Jodå varan fanns, men inte mitt kreditkort...

Tur att jag fick mitt arvode för min predikan i söndags kontant, och att jag inte haft allt för många affärsbesök den här veckan, för när jag räknat ihop mina små pengar också så fick jag till och med 30 kronor över!

Beslutade mig för att se om jag hittade till Postens nya placering, utanför centrum jodå och det gick på 24 kr! Man tackar.

På vägen hem fick jag broöppning.

Men jag hittade mitt kreditkort som låg bredvid datorn efter att jag hade använt kort koden när jag installerade en ny programvara.

Slutet gott allting gott, nu behöver jag en kopp te ♥

Musik i sommarkvällen

Musik i sommarkvällen.

En augustikväll tog jag mig ner till Gästhamnen i Södertälje för att höra
Catharina Lindahl, en lokal tjej som jag följt ett tag. Men nu var det nästan ett år sedan jag hörde henne senast och jag såg mycket fram emot kvällen.
Kul idé med Buffé och musik ute på bryggan i inloppet till Södertälje kanal. Mycket folk var det också.

Catharina sjöng egna sånger i första delen och en blandning med covers i andra. Hon har en klangfull, skön röst som passar till vis-pop-rock. Texterna känner man igen sig i då de handlar om mänskliga relationer och möten. Jag vet att hon också sjöng i Stockholm under Pride veckan. Jag rekommenderar er att lyssna på henne live om ni får möjligheten.
På hennes My Space sida kan man höra några av sångerna.

Lieder Off The Pack Per Tengstrand & Ola Salo

Jag som annars är en ordets människa kan inte förklara i ord vad konserterna och mötena md dessa herrar gav mig.

Det är nästan så jag inte tror det hänt.

Var jag där?

Hördes sången?

Fick jag (Vi Sara & jag) blommor av Per???

Kan jag sluta vara rädd för att Ola inte gillar när jag tar kort...

Solen skiner

Men jag sitter inne och funderar på framtiden.

Vad ska jag göra i höst?

Vågar man ta ett deltidsjobb?

Man får då bara stämpla i 75 dagar och vem vet hur man hittar en deltid som passar med den man har?

Samtidigt en deltid är en deltid man får lön för! Och man har en fot inne för att kunna ta extra timmar när det finns.

Men jag vet inte säkert att jag har deltiden heller att ta ställning till just nu...

Behöver en kopp kaffe tror jag!

Idag är en annan dag!

Idag känns det bättre!

Jag har varit hos läkaren och det är fel på mina fötter!!!

Ja, alltså jag inbilla mig inte problemen!

Förhoppningsvis får jag också hjälp!

Och de har ringt om ett deltidsjobb... vet inte riktigt hur det blir men...

Måste man antingen hålla med eller fördöma?

Måste man antingen hålla med eller fördöma?

Jag har burit på en massa tankar den här dagen. Slutet av juli är alltid en svår tid för en som inte har fast jobb så livet går alltid lite upp och ner.
I dag hörde jag två ”predikningar” av två herrar som jag uppskattar mycket och som båda har bott i eller i närheten av Växjö.. Uppskattar och lyssnar gärna till men inte alltid tycker som dem, och så också idag.

Stefan Edman som hade en predikan i förmiddagens radiogudstjänst. Den handlade naturligtvis om naturen och om vårt uppdrag att vara rädd om skapelsen. Men sedan har vi nog lite olika åsikter om hur världen skapats och ett och annat. Men Stefan betydde så mycket för mig under min tid i Växjö och även senare. Hans uppmuntran och uppmaning att vara mig själv även när jag firade påsk inne på en Amerikansk militärbas med anti kärnkraftsdemonstranter utanför, glömmer jag aldrig. Jag kände mig verkligen som en fisk utan vatten den gången eller som en fyrkantig pusselbit i ett runt hål.

Stefan uppmanade mig att våga stå för vad jag tror på även om min omgivning inte är av samma uppfattning, men han sa aldrig åt mig att fördöma min omgivning utan att respektera även dem för att kanske kunna påverka någon.
Ola Salo som också bott i Växjö även om det var några årtionden senare, var sommarvärd. Hans tal om ondskan och prövningar innehöll en del nya intressanta vinklar som jag kan bryta mina tankar mot. Men synen på Jesus och vem han var och är var mycket olika min egen syn och till och med sådan att jag måste reagera negativt på, men måste jag för den skull fördöma det han sa och ännu mindre fördöma honom?

Ola Salo som först genom att skriva en ”käck” visa om panikångest har betytt så mycket för mina tankar och mitt liv de senaste två åren. Olas sånger väcker alltid tankar och föder nya, låter lyssnaren bilda sin egen uppfattning oftast.
Sedan gick jag på en kvällsgudstjänst, som jag måste omsluta med ömma tankar och värme för att finna givande. Men på väg in till kaffet, vilket jag inte stannade och drack, hörde jag ett sånt fördömande av en del av det som varit på radion idag. Jag kan inte stå för den hållningen heller.
Jag är av en annan åsikt. Min Gudsbild och främst min kontakt med Jesus är av annat slag.

Är det på grund av detta fördömande som gör att människor inte ser den kristna tron som en som berör dem? Eller som kan vara både utmanande och trygg och personlig? Jag har inte alla svar och skulle aldrig kunna säga att jag har det, men jag har en spännande relation och personlig kontakt med Jesus Kristus. Ja, Gud är större och jag behöver inte förstå allt, men jag får och vill räkna Jesus som en personlig vän som vill och kan hjälpa mig men främst vill räkna mig som sin vän. Och jag kan inte se honom bara som en vis person som levde för längesedan och hade tragiska tankar på en oförstående Josef när han dog en helt onödig död på ett kors…

Om du är av annan åsikt så hoppas jag du inte fördömer mig!

Välkomna!

Denna bild blev den sista i min gamla blogg och den första i min nya!

Det kommer att ta en stund att få igång denna men förhoppningsvis kommer den att funka bättre eftersom jag kommer åt den!

Det blev strul med mailadresser mm. på den gamla.